gatufoto, natur, vandring

efter knud

knud har dragit vidare,
men det var rejält blåsigt idag också,
dock soligt!
och vi drog iväg på höstens sista vandringstur.
(annat kommer att sysselsätta oss)
en ny led denna gång också.
mycket svårgången, kuperad med massor av stora stenar och rötter.
det var ibland mer klättring än gång.
på ett ställe var leden typ 20 cm bred.
på ena sidan var berget, på andra branten ner i sjön.
(man kunde se att leden har varit något bredare tidigare,
men jorden har spolats ner av tidigare regnskurar.)
och där fick en halt och lytt kvinna balansera fram!
men det gick.
vi lyckades hitta en liten sänka,
vid en av sjöarna vi passerade,
där det var mindre blåsigt,
för vår picnic.
ännu en underbar dag i skogen.

Annonser
gatufoto, maken, natur, vandring

klättring

idag var vi till ett mycket välbesökt rekreationsområde.
där finns bl a lodräta bergsväggar
som är populära bland klättrarna.
denna gång fanns där en familj som klättrade.
dottern, ca tolv år, var otroligt duktig.
(i lila byxor och blå tröja)
hon sprang som en spindel upp på berget!
maken och jag fick också klättra både upp och ner
på vandringsleden,
dock inte på så lodräta berg.
men tillräckligt branta och svåra för oss pensionärer 😉

gatufoto, natur, vandring, växter

bränt

dagens vandringstur företogs i ett naturreservat
där man använder sig av kontrollerad skogsbränning
för att gynna djur- och växtarter
som är beroende av att det brinner då och då i skogen.
det brändes här i maj.
det var lite läskigt att gå i den brända delen,
tankarna på sommarens riktiga skogsbränder dök upp i hjärnan.
gränsen mellan bränt och obränt var skarp och kul att se.
vi ville inte  sitta i askan och äta vår matsäck.
och hittade en ljuvligt vacker plats vid en liten skogssjö.
och solen värmde så fint.
extra kul,
då det regnade lite när vandringsturen började.
det är maken som ligger och njuter av solen på hällen.


natur, vandring

prövning

en ny vandringsled skulle testas.
och det blev en prövning.
leden började i tät slyskog och var väldigt dålig märkt.
sen gick den över länsgränsen
där vi upptäckte att märkningen överhuvudtaget inte existerade.
och vi gick vilse.
maken som dock förstår sig på väderstrecken
tog ut riktningen
och efter nån kilometer hittade vi tillbaka till leden.
strax därefter var vi tillbaka i vårt eget län
och ledmarkeringar.
vilken lättnad.
och sen blev det t.o.m. lättgånget
i en vacker mossbeslupen skog.
vi hittade en fin plats att äta matsäcken på,
intill en mosse.
därefter var det en lätt match att hitta tillbaka till bilen
även om det var svårgånget med mycket ojämnt underlag
med massor av stenar, rötter och fallna träd
och kuperat.
och sista kilometern började det regna!
ja, jag sa ju att det blev en prövning.

natur, vandring, växter

svalt och färgrikt

det svala vädret har gjort så att vi kan
börja med våra vandringsturer.
det är en sån underbar känsla
när man kommer fram till rastplatsen.
och man kan sätta sig ner och vila fötterna.
och äta matsäcken.
det smakar alltid så gott.
det syntes en hel del höftfärger i skogen,
men det var nog inte själva hösten som gjorde dom,
utan torkan.

natur, vandring

första vandringsturen

idag åkte vi iväg på vår första vandringstur för i år.
vi hade förväntat oss att skogsvägen skulle vara i bättre skick,
mera barmark.
det var antingen moddigt, isigt eller lerigt.
även vandringsleden var isig och hal.
men vi tog oss till vår favoritrastplats vid sjön.
där låg isen kvar
och det hade vi förväntat oss.
en torraka som stått i flera år
hade haft besök av troligtvis en spillkråka
och man kunde se årsringarna tydligt!
det var kul.
och naturligtvis smakade matsäcken jättegott!

/nä, jag hade inte mina nya vanringsskor på mig,
utan gummistövlar.
och det gick åt
då jag gick ner mig i sumpmark,
när jag undvek den isiga leden.
sjönk hela stöveln,
maken fick dra upp mig.
och då sjönk han!
jag lyckades dra upp honom
och hålla mig på fast mark/